FRINK Linked Data Fragments server

Matches in SemOpenAlex for { <https://semopenalex.org/work/W1531225777> ?p ?o ?g. }

• W1531225777 abstract "Klyftan mellan de grupper som har den basta halsan och de som har den samsta har okat patagligt under de senaste artiondena. Detta galler globalt, mellan olika lander och mellan socialt definierade grupper inom ett land och i en stad som Malmo. Skillnaden i medellivslangd ar fyra och ett halvt ar for kvinnor och fem och ett halvt ar for man, mellan olika stadsdelar i Malmo. Skillnaden i aterstaende livslangd vid 30 ars alder mellan de med kort utbildning (forgymnasial) och de med lang (eftergymnasial) ar 4,1 ar for kvinnor och 6 ar for man. Skillnaderna har okat de senaste 20 aren. Detta trots att den genomsnittliga halsan i Malmo har forbattrats avsevart under samma tid. Aven da det galler tandhalsa, som ocksa ar en indikator for social position, finns det stora skillnader i Malmo beroende pa vilken klinik man besokt, vilket i sin tur ar en markor for det omrade man bor i. Dalig tandhalsa ar ungefar sex ganger vanligare bland sexaringar vid kliniker i omraden som karakteriseras av att en stor andel av de vuxna star utanfor arbetsmarknaden och har laga inkomster, jamfort med kliniker som ligger i omraden med mera valbargade invanare.I Malmo har man under manga ar foljt utvecklingen av halsa och valfard genom arliga valfardsredovisningar. Dessa visar att malmoborna mar battre och blir friskare, samtidigt som skillnaderna okar mellan grupper med olika levnadsvillkor. Samtidigt finns en stark ambition bland beslutsfattare att skapa en hallbar stad, bade ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Nar det galler miljofragor har staden gjort sig kand for att vanda problem till utvecklingsfragor. Beslutsfattare har antagit hogt stallda klimatmal och man arbetar strategiskt tillsammans med andra samhallsaktorer for att na dessa. En utveckling med okade sociala klyftor gar rakt emot ambitionen om en hallbar stadsutveckling. Sa vad kan man gora nar man som styrande politiker, ar efter ar, i sin hand far ett dokument som visar att skillnaderna okar trots alla insatser som gjorts och gors for att vanda utvecklingen?Kommunstyrelsen i Malmo valde att tillsatta en kommission som fick i uppdrag att foresla atgarder for att minska den ojamlika halsan i Malmo genom att gora de sociala bestamningsfaktorerna for halsa mer jamlika. Detta tolkades som att vara detsamma som att gora Malmo till en socialt hallbar stad, varfor kommissionen fick namn efter detta. Kommission for ett socialt hallbart Malmo startade sitt arbete i borjan av 2011 som en av varldens forsta lokala kommissioner for minskade skillnader i halsa. Under tva ar har Malmokommissionens fjorton medlemmar samt ordforande och sekretariat tillsammans med manga andra forskare och experter med forankring i nationell och internationell forskning publicerat 31 vetenskapliga underlagsrapporter dar sammanlagt drygt 200 forslag till atgarder presenterats. Beslutsfattare och andra verksamma inom Malmo stad, Region Skane, civilsamhallet, kulturlivet, idrottsrorelsen, naringslivet och manga andra har visat ett enormt engagemang och stor vilja att vara med och fortsatta driva Malmos utveckling mot en hallbar framtid. Sammanlagt har narmare 2000 personer pa olika satt medverkat i arbetet och de seminarier och dialogmoten som arrangerats.Malmokommissionens arbete bygger pa WHOkommissionens rapport Closing the gap in a generation, fran 2008. Kommissionen, ledd av den brittiske forskaren Michael Marmot, har pa ett overtygande satt pavisat sambandet mellan de faktorer i samhallet som orsakar ohalsa och den ojamlika fordelningen av halsa i befolkningen. Man kallar dessa faktorer halsans sociala bestamningsfaktorer. I WHO-rapporten slar man fast att en ojamlik fordelning av dessa sociala bestamningsfaktorer ligger bakom den ojamlika halsan. Enligt Marmot och hans medarbetare i rapporten ar det djupt omoraliskt att inte genast vidta atgarder for att minska ojamlikheten i halsa nar orsakerna ar kanda och paverkbara och det kan ske med rimliga insatser.Detta etiska imperativ ar det forsta av fem perspektiv som har varit vagledande for Malmokommissionen. For det andra kravs det ett hallbarhetsperspektiv som kan forklara hur de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna av hallbarhet maste utvecklas till en helhet, ungefar som olika organsystem som tillsammans utgor en individ. For det tredje har Malmokommissionen vagletts av ett sociologiskt samhallsperspektiv vilket lagger vikten vid integration, i betydelsen av faktisk delaktighet saval som kansla av delaktighet. For det fjarde kravs det ett genusperspektiv och darmed en djupare forstaelse for kvinnors och mans olika tillgang till makt, resurser och inflytande i samhallet som i forlangningen paverkar halsa, valbefinnande och livskvalitet.For det femte foresprakar Malmokommissionen ett socialt investeringsperspektiv. Det handlar i stora drag om att se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Investeringar i manniskor, sarskilt under barndomen, ger vinster pa langre sikt. Det visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan forsorja sig och har en god halsa. Farre hamnar i langvarigt, bade socialt och ekonomiskt kostsamt, utanforskap. Utifran ett socialt investeringsperspektiv ar det ocksa viktigt att starka sambandet mellan tillvaxt och en jamlik valfard, forbattra kvaliteten pa jobben och framhalla trygghet som ett varde i sig.Malmokommissionen har sett det som bade mojligt och onskvart att forena dessa fem perspektiv. I kommissionen har ingatt personer med saval vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap. Vi har valt att kalla detta for en kunskapsallians. Med ett begrepp som ofta anvands i internationella sammanhang har Malmokommissionen utvecklat ett transdisciplinart perspektiv. Med det menas ett perspektiv som integrerar olika typer av kunskap, inte bara vetenskaplig utan aven erfarenhetsbaserad.Som en grund for de mal och atgarder som presenteras i rapporten har Malmokommissionen utvecklat forstaelsen av Malmo. Den bygger pa ifragasattanden av centrala begrepp och forestallningar. Till dessa forestallningar hor att inte ta Malmobon for given. Vilka ar egentligen Malmoborna? De har visat sig vara manga fler an de som bor i staden vid ett visst tillfalle. Under aren mellan 1990 och 2008 har nastan en halv miljon manniskor bott i staden under atminstone nagot enstaka ar. Malmo har blivit en transitstad och denna nya forstaelse far konsekvenser for hur man ska se pa skillnaderna i ohalsa, vad de beror pa och vad man ska gora at dem. Dessutom lever en okad andel av befolkningen vid sidan av etablerade och erkanda levnadssatt, i Malmo beraknas denna grupp uppga till ca 12 000 personer. En annan viktig forandring som far betydelse for hur man ska forsta Malmo ar regionaliseringen av tillvaxtfragorna. Valfardsfragorna har dock till stor del forblivit kommunala. Det har forandrat forutsattningarna for sambandet mellan tillvaxt och valfard.Med utgangspunkt i denna utvecklade forstaelse innehaller kommissionens slutrapport tva overgripande rekommendationer: For det forsta foreslas att Malmo stad etablerar en social investeringspolitik som kan utjamna skillnaderna i levnadsvillkor och gora samhallssystemen mer jamlika. Detta svarar pa fragan vad som bor goras. For det andra foreslar kommissionen forandringar av de processer som dessa system ingar i genom skapandet av kunskapsallianser, jamlika samarbeten mellan forskare och intressenter fran till exempel forvaltning, foreningsliv och naringsliv, och en demokratisering av styrningen. Den senare innebar ocksa ett krav pa lopande bevakning av hur ojamlikheten och segregationen utvecklas i Malmo. Detta svarar pa fragan hur kommissionen tycker att detta ska genomforas i praktiken.Kommissionens tva overgripande rekommendationer tacker in sammanlagt 24 mal och 72 atgarder, indelade i sex omraden; barn och ungas vardagsvillkor, boendemiljo och stadsplanering, utbildning, inkomst och arbete, halso- och sjukvard samt forandrade processer for en hallbar utveckling." @default.
• W1531225777 created "2016-06-24" @default.
• W1531225777 creator A5066164305 @default.
• W1531225777 creator A5079402678 @default.
• W1531225777 date "2013-01-01" @default.
• W1531225777 modified "2023-09-28" @default.
• W1531225777 title "Malmös väg mot en hållbar framtid : hälsa, välfärd och rättvisa" @default.
• W1531225777 hasPublicationYear "2013" @default.
• W1531225777 type Work @default.
• W1531225777 sameAs 1531225777 @default.
• W1531225777 citedByCount "4" @default.
• W1531225777 countsByYear W15312257772013 @default.
• W1531225777 countsByYear W15312257772014 @default.
• W1531225777 countsByYear W15312257772016 @default.
• W1531225777 crossrefType "book" @default.
• W1531225777 hasAuthorship W1531225777A5066164305 @default.
• W1531225777 hasAuthorship W1531225777A5079402678 @default.
• W1531225777 hasConcept C138885662 @default.
• W1531225777 hasConcept C15708023 @default.
• W1531225777 hasConcept C17744445 @default.
• W1531225777 hasConceptScore W1531225777C138885662 @default.
• W1531225777 hasConceptScore W1531225777C15708023 @default.
• W1531225777 hasConceptScore W1531225777C17744445 @default.
• W1531225777 hasLocation W15312257771 @default.
• W1531225777 hasOpenAccess W1531225777 @default.
• W1531225777 hasPrimaryLocation W15312257771 @default.
• W1531225777 isParatext "false" @default.
• W1531225777 isRetracted "false" @default.
• W1531225777 magId "1531225777" @default.
• W1531225777 workType "book" @default.