FRINK Linked Data Fragments server

Matches in SemOpenAlex for { <https://semopenalex.org/work/W1880463768> ?p ?o ?g. }

• W1880463768 abstract "Avhandlingen belyser motet mellan de konstnarliga och pedagogiska dimensionerna i larares pedagogiska arbete. Genom att undersoka larares erfarenheter av musikalproduktion i skolan avser studien att fordjupa kunskapen om det professionella larararbetet som grundar sig i larares pedagogiska och konstnarliga utovande och praktiska kunskap. Studien tar sin utgangspunkt i en musikalproducerande verksamhet i larares och elevers gemensamma kunskapsproduktion och de larandesammanhang som formas i samspelet, saval mellan larare och elever, som kolleger emellan. Mojligheten att vara deltagare i en gemensam skapande process visar sig vara ett satt for larare att skapa mening och stimulans i sitt arbete. En larares pedagogiska arbete ar starkt kopplat till saval samhallets krav som larares egna forvantningar pa sig sjalva, vilket i dagens skola kan sammanfattas i termer av en utvidgad lararroll. Lararen stalls infor utmaningar som stracker sig langt utanfor skolans inre verksamhet, dar lararen forvantas samverka med andra larare och forverkliga sociala och emotionella mal med hansyn till elevers livssituationer. Studiens fokus pa det sociala och konstnarliga beskriver en verksamhet dar saval elever som larare kan vara aktiva i en skapande meningsproduktion. Den musikalproducerande arbetsprocessen framstar som ett gransoverskridande verksamhetsfalt pa olika plan exempelvis mellan skolans undervisning och samhallets kulturella verksamhet samt mellan individuella och kollektiva larandeprocesser. Syftet ar att beskriva det pedagogiska arbetet i en konstnarlig kontext och som en aspekt av detta, hur lararnas eget larande utvecklas och formas genom den praktiska erfarenheten. Forskningsfragorna formuleras enligt foljande: 1. Vad innebar det att vara larare i en konstnarlig kontext?2. Vilken roll och funktion far lararen som pedagog i detta arbete?3. Hur mojliggors lararnas eget larande genom deltagandet i en musikalproducerande verksamhet?Studiens empiriska del baseras pa intervjuer med sex larare i grundskolan som tillsammans omfattar undervisning pa lagre och hogre stadier (ak 4-9), med en spridning pa musikprofil, kulturprofil och ”vanlig” klass. Samtliga larare har intresse och erfarenhet av att arbeta med musikalproduktion som ett aterkommande inslag i skolans verksamhet. I analysen av lararnas utsagor framtrader produktionsprocessen med de konstnarliga artefakterna och deltagandet som tva centrala dimensioner. Musikalproduktionen kan betraktas som ett nav i en larande process som fungerar som ett sammanhallande fenomen for bade individuellt och kollektivt larande. Deltagandet kan beskrivas som en intresserelation (frikopplad fran traditionella amnesstrukturer), vilket speglar produktionens innebord som ett gemensamt kulturellt intresse samt larares och elevers gemensamma engagemang och ansvarstagande for musikalproduktionen. Deltagandet visar ocksa pa ett larande dar den professionella identiteten formas och forandras, genom musikalproduktionens arbetsform och arbetssatt med dess samarbetsstruktur, kreativa process, kollektiva skapandeform och artefakter. I produktionsarbetet framtrader en deltagarstruktur dar arbetsuppgifterna kraver mindre elevgrupper som kan intressefordelas mellan olika uttrycksformer. Det ingar ett natverk av arbetsuppgifter organiserade efter en kulturell forebild som i traditionell mening utovas yrkesmassigt av olika personer. Exempel pa sadana yrkesmassiga funktioner (yrkesroller) ar scenograf, ljud- och ljustekniker, dekorator, koreograf, producent och regissor. Larare och elever ”tar over” dessa yrkesroller och darmed ett satt att arbeta som kraver olika insatser av deltagarna. Larare utvecklar sitt kunnande genom att bidra med det som musikalproduktionen kraver. Resultatet visar att larare utvecklar sitt professionella utovande genom att agera inom ramen for dessa yrkesroller, genom att sjalva vara aktorer och genom att mota andra aktorer som samverkar i produktionen. Samarbetet stracker sig aven utanfor skolan med andra professionella inom teatervarlden.Det finns en progression i processen, en form av ordningsfoljd fran ide till fardig forestallning, dar de ovan beskrivna yrkesrollernas arbetsinsatser avloser varandra. Manusforfattandet gors exempelvis i borjan och regiarbetet i slutet. I denna progression kan lararnas insatser variera mellan att vara handledare, ledare och konstnarer. Lararna utvecklar saledes ett kompetensomrade som grundas i interaktionen och de relationer som utvecklas till deltagarna och musikalproduktionen. Resultatet presenteras i fyra kategorier: deltagaren, handledaren, ledaren och konstnaren, dar deltagaren betraktas som overordnad. Kategorierna beskriver ett pedagogiskt arbete dar den sociala och konstnarliga processen alltid ar narvarande men framtrader med skiftande fokus. Att leva sig in i och agera som deltagare, handledare, ledare och konstnar kan betraktas som en form av rolltagande kompetens. Har betyder lararens formaga att kunna vaxla mellan olika roller, lika mycket for pedagogen som for eleverna. Dessa samspelande kvaliteter kan sammanfattas med en ”pedagogisk dramaturgi”, dar deltagarna blir val medvetna om varandras roller och vad de kan forvanta sig av varandra under produktionsprocessens olika faser. Tva nycklar framtrader i lararnas syn pa elevers musikaliska larande. Den ena ar den skapandeprocess som beror det forutsagbara och den andra som beror de oforutsagbara. Den forutsagbara processen kannetecknas av en mera medveten sjalvforverkligande artistisk och sceniska inriktning. Skapande som beror det oforutsagbara handlar om en mer omedveten kreativ ideprocess och individens personliga utveckling. Det forutsagbara och det oforutsagbara framtrader aven som kvaliteter i larares utveckling av det pedagogiska arbetet i en dialektik mellan det planerade och det oplanerade. Det oforutsagbara blir sarskilt tydligt i lararnas mote med eleverna i den kreativa arbetsprocessen dar ”allt kan handa.” Studien visar pa en pedagogisk verksamhet dar larande emanerar ur ett socialt deltagande i en gemensam aktivitet. Denna verksamhet kan beskrivas och forstas som en ”praktikgemenskap” dar de fyra huvudkomponenterna mening, praktik, gemenskap och identitet ar barande i kunskapsprocessen. I en praktikgemenskap betonas vikten av larande som gorande, upplevelse och erfarenhet, social gemenskap, tillhorighet och personlig utveckling. Studiens skapande arbete med fantasi, lek, musik och drama som betydelsebarande aspekter implicerar aven larande som skapande.Det ar inte enbart den sociala gemenskapen utan aven den konstnarliga gemenskapen som lyfts fram genom deltagarnas gemensamma relation till musikalproduktionen och dess artefakter. Musikalproduktionens arbetsprocess, innehall och form framstar som en arkitektur for larande och har darigenom en medierande (formedlande) funktion. Det innebar att larares intentioner med musikalproduktionen ar att mediera en konstnarlig kreativ process och hur denna process kan ta sig uttryck och formas i ett kollektivt skapande. Den konstnarliga processen kannetecknas av en stegvis forflyttning fran omsattning av ideer med sma produkter och deras bearbetning over tid, till en fardig produkt som ska presenteras for en publik. En handlingslinje som lyfter fram betydelsen av att inte bara tillagna sig kunskaper utan ocksa att fa tillfalle att tillampa, presentera och framfora sitt kunnande i nya sammanhang. I kraft av sin autentiska pragel ar musikalproduktionen en gransoverskridande praktik som inte ar fastlast till skolan och skolkulturen utan leder till olika kunskapsvagar och varlden utanfor." @default.
• W1880463768 created "2016-06-24" @default.
• W1880463768 creator A5068281739 @default.
• W1880463768 date "2006-01-01" @default.
• W1880463768 modified "2023-09-23" @default.
• W1880463768 title "Att iscensätta lärande: Lärares reflektioner över det pedagogiska arbetet i en konstnärlig kontext" @default.
• W1880463768 cites W1483166262 @default.
• W1880463768 cites W1506797647 @default.
• W1880463768 cites W1510492910 @default.
• W1880463768 cites W152498342 @default.
• W1880463768 cites W1526720529 @default.
• W1880463768 cites W1540788643 @default.
• W1880463768 cites W1548564598 @default.
• W1880463768 cites W1563210232 @default.
• W1880463768 cites W1575242509 @default.
• W1880463768 cites W1590763911 @default.
• W1880463768 cites W1592488219 @default.
• W1880463768 cites W1655850657 @default.
• W1880463768 cites W1688541703 @default.
• W1880463768 cites W1748779112 @default.
• W1880463768 cites W1780382453 @default.
• W1880463768 cites W179805914 @default.
• W1880463768 cites W1849065488 @default.
• W1880463768 cites W1906057136 @default.
• W1880463768 cites W1962675125 @default.
• W1880463768 cites W1994434576 @default.
• W1880463768 cites W1995000066 @default.
• W1880463768 cites W2000465687 @default.
• W1880463768 cites W2008942963 @default.
• W1880463768 cites W2009196671 @default.
• W1880463768 cites W2031943408 @default.
• W1880463768 cites W2059343333 @default.
• W1880463768 cites W2068230673 @default.
• W1880463768 cites W2089888741 @default.
• W1880463768 cites W2095285248 @default.
• W1880463768 cites W210761821 @default.
• W1880463768 cites W2116199508 @default.
• W1880463768 cites W2121468562 @default.
• W1880463768 cites W2135623919 @default.
• W1880463768 cites W2135943618 @default.
• W1880463768 cites W2159461416 @default.
• W1880463768 cites W2164599981 @default.
• W1880463768 cites W2165259024 @default.
• W1880463768 cites W216796338 @default.
• W1880463768 cites W2225341644 @default.
• W1880463768 cites W2245151110 @default.
• W1880463768 cites W2316834100 @default.
• W1880463768 cites W2322677410 @default.
• W1880463768 cites W244312397 @default.
• W1880463768 cites W2516211919 @default.
• W1880463768 cites W2568476927 @default.
• W1880463768 cites W2614022250 @default.
• W1880463768 cites W270584433 @default.
• W1880463768 cites W2793620146 @default.
• W1880463768 cites W2795725132 @default.
• W1880463768 cites W3012694317 @default.
• W1880463768 cites W358269837 @default.
• W1880463768 cites W572353830 @default.
• W1880463768 cites W587019980 @default.
• W1880463768 cites W590666606 @default.
• W1880463768 cites W593977652 @default.
• W1880463768 cites W596987627 @default.
• W1880463768 cites W601386336 @default.
• W1880463768 cites W629944094 @default.
• W1880463768 cites W634852134 @default.
• W1880463768 cites W73082151 @default.
• W1880463768 cites W1559372492 @default.
• W1880463768 cites W1778885659 @default.
• W1880463768 cites W635978303 @default.
• W1880463768 hasPublicationYear "2006" @default.
• W1880463768 type Work @default.
• W1880463768 sameAs 1880463768 @default.
• W1880463768 citedByCount "2" @default.
• W1880463768 countsByYear W18804637682015 @default.
• W1880463768 crossrefType "dissertation" @default.
• W1880463768 hasAuthorship W1880463768A5068281739 @default.
• W1880463768 hasConcept C142362112 @default.
• W1880463768 hasConcept C15708023 @default.
• W1880463768 hasConceptScore W1880463768C142362112 @default.
• W1880463768 hasConceptScore W1880463768C15708023 @default.
• W1880463768 hasIssue "8" @default.
• W1880463768 hasOpenAccess W1880463768 @default.
• W1880463768 hasVolume "8" @default.
• W1880463768 isParatext "false" @default.
• W1880463768 isRetracted "false" @default.
• W1880463768 magId "1880463768" @default.
• W1880463768 workType "dissertation" @default.