FRINK Linked Data Fragments server

Matches in SemOpenAlex for { <https://semopenalex.org/work/W2729598839> ?p ?o ?g. }

• W2729598839 abstract "SammanfattningRapporten ar en del av slututvarderingen av Landsbygdsprogram for Sverige 2007-2013 och har tagits fram pa uppdrag av Jordbruksverket. Den redovisar resultat och effekter som uppnaddes genom miljo- och klimatatgarderna inom landsbygdsprogrammet, vilket omfattar samtliga insatser och ersattningar i axel 2, samt miljo- och klimatrelaterade utvarderingsfragor for en del atgarder i axel 1 och 3.Med hjalp av vetenskapliga analyser, kunskapsbaserade resonemang och de for varje insats i landsbygdsprogrammet specificerade indikatorerna har bland annat foljande EU-gemensamma (QEC) och programspecifika (PSEQ) utvarderingsfragor besvarats:• QEC 16: I vilken utstrackning har atgarden bidragit till att forbattra miljosituationen?• CEQ 20: Vilka andra effekter, bl.a. de som ror andra mal/axlar, ar kopplade tillgenomforandet av denna atgard?• PSEQ 16A: Hur andamalsenlig och effektiv har den geografiska styrningen avmiljoatgarden i programmet varit?• PSEQ 20A: I vilken utstrackning har kompetensutvecklingsatgarderna bidragittill programmets miljomal?• PSEQ 20B: Vad kan man lara sig av hur klimatatgarderna fungerat nar det gallerutformningen och utvarderingen av klimatatgarder i framtida program?• PSEQ 20C: Vilka sysselsattningseffekter ger miljoatgarderna?Utredarnas generella slutsats ar att landsbygdsprogrammet spelat en stor och i manga fall avgorande roll for miljon, t.ex. genom att forhindra nedlaggning av jordbruk i omraden med svara forutsattningar for jordbruk, bevara betes- och slattermarker av varde for biologisk mangfald och skapa och restaurera vatmarker for biologisk mangfald och naringsretention. Detta bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljomalen och internationella ataganden. Aven de klimatrelaterade atgarderna bidrar i viss man till att uppfylla miljomalen, men en lag anslutning till vissa atgarder och programmets ensidiga fokus pa produktion av fornybar energi (som bortser fran ur klimatsynvinkel mycket storre biogena utslappskallor) gor att effekten pa miljomalen bedoms som relativt sma. Bedomningen av kompetensutvecklingens effekter pa miljomalen har forsvarats av brist pa tillampningsbart underlag, men utvarderingen av radgivningsprogrammet Greppa naringen visar att det bidragit till att reducerakvavetillforseln till Ostersjon. For en del andra atgarder ar det empiriska underlaget for vilken effekt de har mycket svagt. Detta behover i sig inte innebara att dessa atgarder saknar effekt, men gor det svart att bedoma deras bidrag till uppfyllelsen av miljomalen och begransar kunskapen om huruvida alternativa utformningar av insatserna skulle ge storre effekt.Den explicita geografiska styrningen som forekommer i programmet bedoms generellt som relevant, men dess effekt varierar stort mellan olika atgarder/insatser och ar i vissa fall svart att utreda. Det finns dock en del atgarder/insatser som idag saknar explicit geografisk styrning, men dar vi bedomer att kostnadseffektiviteten skulle kunna oka markant om man inforde en sadan (t.ex. Certifierad ekologisk produktion).Miljoatgardernas sysselsattningseffekter har endast kunnat bedomas for ett fatalatgarder/insatser (kompensationsbidraget samt ersattningarna for Extensiv vallodling och Skotsel av betesmarker och slatterangar) och anses generellt vara marginellt positiv. Detta bor dock tolkas med stor forsiktighet eftersom bedomningen gjordes enbart via dessa atgarders effekt pa markanvandningen.Miljo- och klimatatgarders effekterUnder programperioden 2007-2013 inneholl landsbygdsprogrammet en mangd olika atgarder med syfte att gynna miljo och klimat. Utvarderingen visar att det finns en stor variation i saval upptaget av de olika atgarderna som deras effekt. Miljoatgardernas syften fokuserar huvudsakligen pa att gynna bevarandet av biologisk mangfald, minskat vaxtnaringslackage och giftfri miljo. De flesta miljoatgarder bidrar generellt till att uppna sitt syfte, men om de gor det pa ett kostnadseffektivt satt har ofta varit svart och ibland omojligt att utvardera. For syftet giftfri miljo har det inte funnits resurser till en djupare utvardering.Ersattningarna for Skotsel av betesmarker och slatterangar samt for Certifieradekologisk och kretsloppsinriktad produktion ar exempel pa insatser med konstaterad positiv effekt pa biologisk mangfald. Andra ersattningar, sasom ersattningen for Vardefulla natur- och kulturmiljoer, adresserar visserligen for biologisk mangfald viktiga livsmiljoer, men deras utformning och skotselvillkor har visat sig inte vara anpassade till detta syfte med insatsen. For en del ersattningar saknas tillrackligt kunskap eller dataunderlag for att kunna gora tillfredstallande utvarderingar av effekterna pa biologisk mangfald. Bland dessa finns exempelvis ersattningarna for Extensiv vallodling och Skotsel av vatmarker.Minskat naringsamneslackage och miljomalet Ingen overgodning fanns som syfte for flera insatser inom atgarden Miljovanligt jordbruk och den generella bedomningen ar att insatserna bidrar till att uppfylla detta syfte. Det finns dock stor skillnad i hur effektiva insatserna ar. Minskat kvavelackage anses ha en god kostnadseffektivitet, sarskilt efter att ersattningsnivaerna anpassades under senare delen av programperioden. Aven reduceringen av fosfor genom skyddszoner bedoms ha en hogre kostnadseffektivitet jamfort med forra programperioden pa grund av regionala skillnader i anslutning. Nar det galler Extensiv vallodling visar utvarderingen stora regionala skillnader, och for andra insatser, sasom Restaurering och anlaggning av vatmarker och Certifierad ekologisk odling, har det varit svart att bedoma om de pa ett kostnadseffektivt satt bidragit till att uppfylla miljomalen.Miljoatgardernas effekter pa miljomalet Giftfri miljo har inom ramen for dennautvardering inte kunnat analyseras specifikt pa grund av bristande underlag ochbegransade resurser. Eftersom det generellt ar svart att utvardera det specifika bidraget av de berorda ersattningarna till en giftfri miljo, kan utvarderingen darfor inte pa ett tillfredstallande satt svara pa hur stor deras bidrag till detta miljokvalitetsmal har varit.Nar det galler klimatatgarder har programmet ett tydligt fokus pa produktion ochanvandning av energi och relaterade emissioner av vaxthusgaser. Samtidigt konstateras det att emissionerna av vaxthusgaser fran jordbrukssektorn primart harror fran biogena processer i form av metan fran idisslarnas matsmaltning och lustgas fran det kvave som tillfors akermarken. For en fortsatt reduktion av jordbrukssektorns emissioner av vaxthusgaser bor satsningarna pa en minskad anvandning av fossila branslen fortsatta, men det ar samtidigt nodvandigt att lagga ett storre fokus pa de biogena emissionerna. For att tydliggora vikten av klimatatgarder och satsningar pa fornybar energi bor dessa insatser ocksa lyftas fram som egna atgarder istallet for att finnas insprangda bland atgarder som har annat huvudfokus.For ett fatal atgarder och ersattningar har det gatt att harleda mojliga sysselsattningseffekter via de markanvandningseffekter som estimerats med modeller. Aven om dessa resultat bor tolkas med stor forsiktighet, bedoms sysselsattningseffekten av miljoatgarderna generellt vara marginellt positiv. Ersattningen Skotsel av betesmarker och slatterangar har i berakningar som bygger pa kontrafaktiska markanvandningsscenarier lett till en markbar forandring av markanvandningen (okad areal betesmarker med stod) vilket, eftersom animalieproduktion generellt anses vara mer tidskravande an spannmalsproduktion, bedoms leda till hogre sysselsattning. Extensiv vallodling och kompensationsbidrag har daremot en mycket begransad paverkanpa markanvandningen, varfor sysselsattningseffekten bedoms som marginell.Generella forbattringsforslag infor utformningen av kommande programAven om utvarderarnas samlade bedomning ar att landsbygdsprogrammets upplagg, d.v.s. dess syften och motiv, ingaende medel och val av atgarder, ar relevant och generellt bidrar till att forbattra situationen for miljo och klimat, sa finns det en hel del som kan och bor forbattras for att mojliggora kostnadseffektiva program i framtiden. De enstaka insatsernas syften och mal bor preciseras och kopplas till tydliga indikatorer som pa ett relevant satt kan mata maluppfyllandet. Detta ar avgorande for att man ska kunna utforma ett kostnadseffektivt landsbygdsprogram och utvardera det pa ett adekvat satt. Dessutom behover beskrivningarna for syften och motiv for manga av ersattningarna ses over och anpassas till det aktuella kunskapslaget. Exempelvis skulle syftet ”bevara biologisk mangfald” leda till helt olika atgarder beroende pa om man vill bevara sallsynta arter eller ekosystemtjanstgynnare.Det empiriska underlaget for utvardering behover starkas infor utvarderingen avframtida landsbygdsprogram. Detta kan exempelvis goras genom systematiskaoversikter och empirisk primarforskning som undersoker konsekvenser av olikaatgarder. For att optimera detta bor utvarderingen byggas in som en organisk del av landsbygdsprogrammet. Utredarna foreslar att en procent av programmets budget anvands till att utforma och implementera relevanta metoder for kontinuerlig insamling av lamplig data under hela programperioden.For att i hogre grad kunna utvardera landsbygdsprogrammets kostnadseffektivitetkravs en fortsatt utveckling av metoder for att studera konsekvenserna for malet av att atgarden/insatsen/delinsatsen finns eller inte finns (eller var annorlunda utformad) (kontrafaktiska scenarier) och modeller som forutsager effekten pa det specificerade malet i relation till insatsens storlek. Dessutom kravs en tydligare specificering av syften och mal for insatser med multipla syften. Med starkta utvarderingsverktyg kan alternativa utformningar av landsbygdsprogrammets struktur, val av insatser och regional differentiering provas och utvarderas for att underlatta beslutsfattande vid utformningen av ett kostnadseffektivt framtida program." @default.
• W2729598839 created "2017-07-14" @default.
• W2729598839 creator A5001724883 @default.
• W2729598839 creator A5017061803 @default.
• W2729598839 creator A5032327246 @default.
• W2729598839 creator A5034158393 @default.
• W2729598839 creator A5036782905 @default.
• W2729598839 creator A5038734891 @default.
• W2729598839 creator A5044466215 @default.
• W2729598839 creator A5051212801 @default.
• W2729598839 creator A5052371273 @default.
• W2729598839 creator A5055524143 @default.
• W2729598839 creator A5059129374 @default.
• W2729598839 creator A5059239621 @default.
• W2729598839 creator A5061366524 @default.
• W2729598839 creator A5065615836 @default.
• W2729598839 creator A5066824829 @default.
• W2729598839 creator A5072328054 @default.
• W2729598839 creator A5078224612 @default.
• W2729598839 creator A5078551593 @default.
• W2729598839 creator A5082180775 @default.
• W2729598839 date "2016-01-01" @default.
• W2729598839 modified "2023-09-23" @default.
• W2729598839 title "Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013: Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö" @default.
• W2729598839 hasPublicationYear "2016" @default.
• W2729598839 type Work @default.
• W2729598839 sameAs 2729598839 @default.
• W2729598839 citedByCount "0" @default.
• W2729598839 crossrefType "journal-article" @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5001724883 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5017061803 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5032327246 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5034158393 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5036782905 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5038734891 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5044466215 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5051212801 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5052371273 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5055524143 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5059129374 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5059239621 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5061366524 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5065615836 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5066824829 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5072328054 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5078224612 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5078551593 @default.
• W2729598839 hasAuthorship W2729598839A5082180775 @default.
• W2729598839 hasConcept C33923547 @default.
• W2729598839 hasConceptScore W2729598839C33923547 @default.
• W2729598839 hasOpenAccess W2729598839 @default.
• W2729598839 isParatext "false" @default.
• W2729598839 isRetracted "false" @default.
• W2729598839 magId "2729598839" @default.
• W2729598839 workType "article" @default.