FRINK Linked Data Fragments server

Matches in SemOpenAlex for { <https://semopenalex.org/work/W57340219> ?p ?o ?g. }

• W57340219 abstract "Under de senaste 5 aren har miljocertifiering for byggnader i Sverige tagit fart ordentligt. Det inhemska verktyget Miljobyggnad ar klart popularast, men LEED och en svensk BREEAM-version anvands ocksa mycket. I vissa delar av vastvarlden har miljocertifiering for byggnader varit en foreteelse i minst 15 ar och erfarenheterna i form av olika mervarden av certifiering har studerats i ett antal forskningsstudier. Forskningen hittills har framfor allt utgatt ifran att noggrann vardering av miljocertifiering och hallbarhetsaspekter generellt ar viktig for att rapportera tillgangars varde. Mindre uppmarksamhet har agnats at hur miljocertifieringen kan paverka fastighetsagarforetag fran ett bredare vardeskapande perspektiv.Det finns i dagslaget tillrackligt manga svenska miljocertifierade byggnader for att kunna undersoka hur mervarde hos svenska fastighetsagare skapas genom miljocertifiering. Arbetets syfte ar darfor att visa om och i sa fall hur svenska fastighetsagare upplever mervarde fran miljocertifiering utifran ett brett verksamhetsperspektiv. Arbetet avser ocksa att samla praktiska erfarenheter om mervarde fran miljocertifiering.Studien bygger pa  en natbaserad enkat och intervjuer. Enkaten har anvants for  att samla information om mojliga mervarden, vilka definierats i forvag av forskargruppen med bas i den befintliga litteraturen. Malgruppen for enkaten var representanter for fastighetsagare med direkt erfarenhet av en svensk miljocertifierad lokalbyggnad.. Enkaten skickades till representanter for 65 byggnader, och kompletta svar kom in fran 31. Semi-strukturerade intervjuer har anvants for att fa levande exempel pa specifika upplevda mervarden samt att stalla foljdfragor kring vilka forutsattningarna eller omstandigheterna ar/var for att dessa nyttor faktiskt skulle uppkomma alternativt varfor de inte uppkommer. 15 personer intervjuades, dar varje person hade direkt erfarenhet av en svensk miljocertifierad lokalbyggnad.Intervjuer bekraftar enkatresultat att det klaraste mervardet utifran driftkostnads och -intaktsperspektivet ar minskade energikostnader. Resultat fran enkatundersokningen gallande hyresniva och forsaljningspris stammer overens med tidigare utlandska statistiska studier. Dessa mervarden forvantas oka i framtiden enligt enkatsvaren. Samtidigt visar intervjuer att de mervardena samt vakansgraden, en annan faktor som styr driftinkomsterna, inte upplevs i klara ekonomiska termer. Snarare talar man om att miljocertifieringen medfor ett mervarde genom att den etablerar byggnaden i en nischmarknad for hyresgaster saval som for investerare. Denna nischmarknad haller pa att utvecklas sa att miljocertifieringen i framtiden kommer att ses som ett hygienkrav snarare an en ”unique selling point” som det har varit for de undersokta tidiga exemplen.Ovriga viktiga mervarden enligt intervjuer med stod av enkatresultat ar att miljocertifieringen underlattar kommunikationen av miljofragor i byggprojekt, foretagsledning, fastighetsforvaltning och vid marknadsforing. Exempelvis kan man battre kommunicera mal for miljoarbetet i byggprojekt som i sin tur enligt de intervjuade leder till battre materialval, en hogre kvalite hos byggnaden och battre dokumentation over inbyggda material. Det senare leder dessutom till en lattare forsaljningsprocess enligt en intervju. Studierna visar att miljocertifieringen har lett till att miljostyrning blivit en allt mer integrerad del i affarsstrategin vilket har understrukits av att ett flertal kommersiella foretag numera har tagit beslut om miljocertifiering pa hogst ledningsniva. I fastighetsforvaltningen har man fatt en battre struktur pa miljoarbetet med hjalp av miljocertifieringen. Slutligen visar intervjuerna flera exempel dar miljocertifieringen har gett mycket positiv marknadsforing, exempelvis med en hog mediesynlighet, en ledande roll i internationella branschnatverk och ett gott rykte bland ovriga i branschen.Med grund i enkat- och intervjuresultaten kan de uppkomna mervardena delas in i tre separata men kopplade kategorier som handlar om hur miljocertifiering skapar mervarden: ”miljosatsningarnas mervarde” syftar till mervarden som uppkommer direkt fran en specifik miljosatsning som miljocertifieringen foreskriver. Ett exempel ar lagre energikostnader fran en effektiv energianvandning. ”Process mervarde” uppkommer genom miljocertifieringens struktur och kriterier som underlattar miljo- och kvalitetsstyrningsprocesser for byggprojektledning, fastighetsforvaltning och foretagsledning. For det tredje uppkommer ”certifieringsmervarde” genom sjalva markningen i sig som grundar sig pa certifieringverktygens trovardighet och kannedomen om certifieringssystemet. Det tydligaste mervardet har for fastighetsagare ar att kunna bemota krav om en byggnad med en specifik certifiering fran onskvarda hyresgaster.Utifran det samlade intervjumaterialet kan man skonja tre typer av inriktningar nar fastighetsagare tillampar miljocertifiering.  ”Marknadsledare” som kannetecknas av att man framhallersjalva certifieringens mervarden starkt. Mervarde for denna typ uppkommer framst genom konkurrensfordelar av att attrahera onskvarda hyresgaster, vid forsaljning och genom varumarkesbyggande. Detta yttrar sig i bibehallna (eller okade) ranteintakter, minskad vakansgrad och okat transaktionsvarde. Enligt intervjustudien ar det framst stora privata foretag med kontorsfastigheter i storstader som har denna inriktning. Denna grupp anses vara ledande i den mening att foretagsledningarna har fattat beslut om att applicera miljocertifiering pa t.ex. all nybyggnation.”Samhallsledare” ar organisationer vars strategiska inriktning paverkas av eventuella politiska krav eller som ett utfall av att man ar en offentligagd organisation som forvantas bidra till samhallets mal och intentioner i storsta allmanhet. Har framhaller man starkt mervarden i form av den forbattrade byggprocess som tillampningen av certifieringsverktyget ger. Det viktigaste identifierade mervardesexemplet for denna strategi handlar om en battre malstyrning som slar igenom i relationer med konsulter m fl. i byggprojekt samt i att kommunicera och etablera miljoarbetet internt.  Enligt intervjuerna leder dessa processforbattringar framst till en byggnad med hogre kvalite och battre kunskap i forvaltningen vad galler inbyggda material. Typiskt for en sadan organisation ar att de ar offentligagda och inhyser offentlig verksamhet, exempelvis vard eller utbildning. Denna grupp anses vara ledande i den meningen att man har applicerat miljocertifieringen mycket medvetet och ibland har man fattat beslut om det pa hogsta ledningsniva.Den sista strategiska inriktningen bedomer vi inte som lika padrivande som de tva forstnamnda. En grupp kallar vi for ”kompetensutvecklare” och bland de intervjuade organisationerna finns det exempel inom denna grupp som ar mer marknadsinriktade och de som ar mer samhallsinriktade. Dessa fastighetsagare har gemensamt att de inte (i var tolkning av intervjusvaren) har sa tydligt uttryckta syften vad galler mervarden fran miljocertifieringen som de inriktningar vi bedomer som padrivande. En fraga ar om det ar en avsiktlig strategi for dessa organisationer att lata ovriga ga fore, eller om vi har intervjuat dessa organisationer medan de bygger upp den interna kompetensen for att vara mera padrivande vad galler miljocertifieringen i en nara framtid. Det ska noteras har att samtliga strategiska indelningar som vi har sett har mojlighet att fa ut mervarde fran specifika miljosatsningar. Framst av dessa ar minskade energikostnader genom energieffektivitet, men det finns ocksa de som kopplas till t.ex. materialval och dagsljus. Beroende pa strategisk inriktning kan olika miljocertifieringar vara mer eller mindre lampliga for att ut mesta mervarden till lagsta kostnad. ”Marknadsledarna” far i dagslaget storst mervarde fran internationella verktyg jamfort med ovriga identifierade inriktningar. Fragan ar emellertid hur situationen ar om nagra ar. Flera intervjuade talar om att miljocertifiering snart (eller i princip redan ar) hygienkrav pa kontorsmarknaden i storstadsomraden. Detta kan leda till att fler fastighetsagare behover lara sig och overvaga att tillampa aven andra system an Miljobyggnad ganska snart. Samtidigt finns en risk da tillampningen av miljocertifiering blir en viktig affarsstrategisk komponent att verktygen inte styr mot hog miljoprestanda utan mer mot hogsta mojliga mervarde. Analysen har har ocksa visat att det finns goda grunder for att etablera kopplingar mellan mervarde som man far fran miljocertifiering och organisationers vardeskapande arbete som avses att ge finansiell nytta pa sikt. Dessa kopplingar kommer att vidareutvecklas i det fortsatta projektarbetet. I fortsattningen gors ocksa en enkat och intervjuer med hyresgaster for lokalfastigheter. Dessutom gor vi en fordjupning kring offentliga aktorer." @default.
• W57340219 created "2016-06-24" @default.
• W57340219 creator A5020349013 @default.
• W57340219 creator A5042362798 @default.
• W57340219 creator A5087262219 @default.
• W57340219 date "2014-01-01" @default.
• W57340219 modified "2023-09-26" @default.
• W57340219 title "Miljöcertifiering och mervärden : Vad säger svenska lokalfastighetsägare?" @default.
• W57340219 cites W1573862132 @default.
• W57340219 cites W1587358031 @default.
• W57340219 cites W1907462124 @default.
• W57340219 cites W1989758099 @default.
• W57340219 cites W1999240043 @default.
• W57340219 cites W2089659146 @default.
• W57340219 cites W2119276915 @default.
• W57340219 cites W2132202015 @default.
• W57340219 cites W2157503572 @default.
• W57340219 cites W2169988107 @default.
• W57340219 cites W3121238722 @default.
• W57340219 hasPublicationYear "2014" @default.
• W57340219 type Work @default.
• W57340219 sameAs 57340219 @default.
• W57340219 citedByCount "0" @default.
• W57340219 crossrefType "journal-article" @default.
• W57340219 hasAuthorship W57340219A5020349013 @default.
• W57340219 hasAuthorship W57340219A5042362798 @default.
• W57340219 hasAuthorship W57340219A5087262219 @default.
• W57340219 hasConcept C142362112 @default.
• W57340219 hasConceptScore W57340219C142362112 @default.
• W57340219 hasLocation W573402191 @default.
• W57340219 hasOpenAccess W57340219 @default.
• W57340219 hasPrimaryLocation W573402191 @default.
• W57340219 isParatext "false" @default.
• W57340219 isRetracted "false" @default.
• W57340219 magId "57340219" @default.
• W57340219 workType "article" @default.